I tre dagar har vi nu spelat teater, några stycken från Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan. Vi har på vårt sätt fått gestalta påskens händelser. Vår publik har bestått av barn i årskurs två, totalt närmare 100 barn.
Det är otroligt roligt att få möta dessa positiva, spontana barn. D, i sin tur, har fått möta, Petrus, översteprästtjänaren Malkos, soldaten Efraim och Maria från Magdala som har berättat från sin horisont om sina upplevelser i mötet med Jesus.
Själv har jag fått gestalta soldaten Efraim, en av Pilatus närmaste män. Som Efraim har jag fått berätta om hur Jesus blir dömd och utlämnad till att korsfästas. Jag har berättat om hur han spikats upp på korset och hur han dött. När vi soldater lämnat honom död på korset har min berättelse tagit slut. Och vi har vandrat vidare till graven där Maria väntat.
Under en av föreställningarna var det en elev som, under denna förflyttning, kom fram till mig och sa: Du vet väl att han uppstod?
Och man kan inte annat än älska en sådan kommentar. För han har ju förstått precis vad det handlar om: Du vet väl att han uppstod?
Om bara några dagar går vi in i påskfirandet i Sverige. Och jag tror att många har glömt bort varför vi firar påsk. Så ställ gärna frågan till dem du möter: Du vet väl att han uppstod?