Har precis avslutat en kurs om ”Kristendomen och Missionens historia” I tio veckor har vi läst om vad som hänt under typ 2000 år. Kursen har gått i en rasande fart, det handlar ju liksom inte bara om Sverige. Vi har på ett övergripande sätt försökt att skapa oss en uppfattning om vad som hänt på alla världens fronter. Asien, Afrika, Kina, Ryssland och Europa. Det går snabbt att konstatera att det aldrig varit lätt att leva som en kristen. Folkvandringar till följd av förföljelse, att leva gömd som kristen har förekommit på flera håll i vår värld under långa perioder, att kristna misshandlats och dömts till döden är också rena vardagen.
Att vara och leva som en kristen har kostat livet för många människor, vilket får mig att haja till. Skulle jag vara beredd att dö för min tro ? Snabbt och utan att tänka mig för så svarar jag, JA!, men efter 15 sekunder så har jag inget svar. Skulle det vara värt det ? Att dö för sin tro, skall det vara nödvändigt ?
Om vi säger såhär: behöver jag dö i mig själv för att Jesus skall kunna använda hela mig ? Behöver jag dö i mig själv, för att Jesus skall få det utrymme han behöver i mitt liv ? Skulle det kunna vara att dö för sin tro ? Är jag då beredd att lägga ner alla mina egna föreställningar framför Gud, så att han kan få allt det utrymme som han vill ha inom mig? Hissnande tanke, men kanske viktig. När jag börjar fundera på att lägga ner alla mina egna föreställningar framför Gud, så gör det ont. Förbaskat ont. Är det värt det ?
”Att lämna allt och följa mig, kan kosta dig ditt liv, men jag ger dig mycket mera….” Sången ljuder inom mig ” …..men jag ger dig mycket mera”
Att dö för sin tro – det låter farligt, men samtidigt lite spännande.
Guds välsignelse hälsar Anna-Karin 🙂